Sprucken puts, bompartier och missfärgningar betyder ofta att fasaden behöver ses över innan fukt hinner tränga in i väggen. En omputsning är mer än en ny yta, eftersom underlag, putssystem, väder och torktid avgör om resultatet håller i många år eller börjar släppa redan efter första vintern.
Fasaden behöver putsas om när putsen släpper, spricker eller suger in vatten
Synliga sprickor runt fönsterhörn, ihåligt ljud när putsen knackas lätt och flagande ytor är tydliga tecken på att putsen inte längre sitter som den ska. Mörka fuktstråk efter regn är ett annat varningstecken, särskilt på norrsidor där ytan torkar långsamt. På äldre hus kan kalkputs ha vittrat sönder i ytskiktet, medan cementrik puts ofta spricker hårt och skarpt. Om skadan bara sitter i ytan räcker ibland lagning, men om putsen har släppt från underlaget i större fält behöver entreprenören bila bort löst material och bygga upp fasaden på nytt med rätt bruk, kornstorlek och skikttjocklek. För tunna lagningar över bom ger kort livslängd. Därför börjar ett bra arbete alltid med provöppning och kontroll av underlaget.
Puts ska anpassas till väggen bakom. Ett hårt bruk på ett mjukt underlag, som äldre tegel eller lättbetong, ökar risken för sprickor och frostsprängning.
Arbetet börjar med underlaget och fortsätter i flera skikt med styrd torkning
En omputsning görs normalt i fler steg än många räknar med. Först tas lös puts bort, sedan rengörs fasaden från damm, alger och salter som kan störa vidhäftningen. Underlaget förvattnas ofta för att inte suga ur bruket för snabbt. Därefter läggs grundningsbruk eller stänkputs, följt av utstockning och slutligen ytputs med den struktur som huset ska ha, till exempel slätputs, rivputs eller spritputs. Skikttjockleken varierar med systemet, men jämn tjocklek och rätt torktid mellan momenten är avgörande. Om arbetet sker i stark sol, blåst eller vid temperaturer nära noll grader ökar risken för krympsprickor och dålig hållfasthet. Entreprenören bör därför använda väderskydd vid utsatta lägen och planera arbetet till perioder då fasaden kan härda lugnt.
Valet mellan kalkbruk, kalkcementbruk och mer fabriksblandade putssystem styrs av både husets ålder och väggmaterialet. Äldre tegelhus mår ofta bättre av ett mer diffusionsöppet bruk som kan släppa ut fukt, medan nyare fasader kan vara uppbyggda för armeringsnät och tunnputs ovanpå isolerskivor.
Praktisk tumregel
Be om en tydlig beskrivning av hela putssystemet, från underlag till ytstruktur och kulör. Då går det att jämföra offerter på innehåll i stället för bara slutresultat på bild.
Offerten ska beskriva bilning, lagning, nätning och målning var för sig
Den största skillnaden mellan två offerter ligger ofta i vad som faktiskt ingår. En välskriven offert för att putsa om husfasaden ska redovisa om ställning ingår, hur stor andel lös puts som räknas med, om armeringsnät ska monteras i hela ytan eller bara lokalt och om sockel, smygar och anslutningar mot plåt byts eller lagas. Det ska också stå vilken ytbehandling som ingår efter putsningen. Vissa fasader avslutas med genomfärgad puts, andra med silikatfärg eller kalkfärg beroende på underlag och önskat uttryck. Jämför även hur entreprenören hanterar detaljer som droppnäsa över fönster, rörelsefogar och anslutning mot marknivå. Där uppstår många skador om vatten blir stående eller sugs kapillärt upp från sockeln.
Bäst resultat kommer när lagningar anpassas till husets befintliga fasad
Lokala lagningar syns nästan alltid om struktur, ballast och kulör inte matchar den äldre putsen. På en spritputsad fasad behöver stenstorleken i ytskiktet stämma, och på slätputs måste brädrivning eller filtsning göras med samma uttryck som resten av väggen. Det gäller också hörn, sockel och omfattningar runt fönster. Om huset tidigare målats många gånger kan entreprenören behöva undersöka om färgskikten sitter tillräckligt fast för att bära ny behandling, eller om hela ytan måste rensas ner. På kulturpräglade fasader bör materialvalet vara extra försiktigt så att väggen fortsätter att ta upp och avge fukt på rätt sätt.
ℹ️ ROT gäller normalt för omputsning av småhus
Arbetskostnaden för att putsa om husfasaden kan normalt omfattas av ROT när arbetet görs på en bostad som ägs och används enligt Skatteverkets villkor. Material, ställning och transporter räknas inte som arbetskostnad, så offerten bör särredovisa posterna tydligt.
Så kontrollerar du fasadprojektet före start
Be om en arbetsbeskrivning där underlag, brukstyp, eventuell armering och slutbehandling anges med tydliga produktnivåer eller materialtyper. Kontrollera också hur entreprenören tänker skydda fönster, mark och intilliggande plåtdetaljer när gammal puts bilas bort och ny puts vattnas under härdningen.
Titta särskilt på detaljer där skador ofta börjar. Sockeln ska tåla stänk och markfukt, bleck ska leda ut vatten från väggen och sprickor vid hörn behöver bedömas så att orsaken inte sitter djupare i underlaget. En kompetent entreprenör beskriver hur dolda skador dokumenteras om mer löst material hittas efter bilning.
- ✓ Be om uppgift om vilket bruk som passar just väggmaterialet
- ✓ Kontrollera att ställning, skyddstäckning och bortforsling finns med
- ✓ Fråga hur arbetet planeras vid regn, blåst och låg temperatur
- ✓ Säkerställ att målning eller genomfärgad ytputs framgår tydligt
- ✓ Be om dokumentation på utförda lagningar innan slutställningen tas ner
Behöver du hjälp med att putsa om husfasaden?
Beskriv fasadens skick och vilket arbete som verkar behövas i formuläret här intill för att komma vidare med projektet.
Kontakta oss idag!
Sammanfattning
Putsa om husfasaden när putsen har släppt, spruckit eller börjat ta in vatten, och se till att underlag och bruk passar ihop innan arbetet startar. Jämför offerter på innehåll, skiktsystem och detaljlösningar, eftersom hållbarheten ofta avgörs av sådant som inte syns när fasaden är nymålad.